Prinsessmamman

Om mamman, hennes små prinsessor, pappan, livet och sådär...

26 december 2006

Tomtetro

Tror era barn på tomten? Storasyster har grämt sig i två dagar för att jag (av någon märklig anledning) missade tomten i år. Jag smet i väg till affären utan att nån märkte det och kom tillbaka efter en stund med en påse mat jag riggat i garaget innan.

Storasyster var som vanligt rädd för tomten medan lillasyster kavat klev fram och tog emot sina paket innan tomten drog vidare till nästa hus (dit storasyster fö pekade ut vägen).

När jag kom tillbaks kom de rusande emot mig och berättade att tomten varit där och varför skulle jag åka och handla precis då. Hur skulle jag kunna veta? försvarade jag mig. Hit har vi återkommit med jämna mellanrum efter detta och hela tiden "men mamma, varför åkte du?".

Sen kom hon dock på att det var samma tomte som kom till barngymnastikavslutningen (vilket det INTE var!) så då hade jag ju sett honom iafl. Han hade lite konstiga ögon dock, så det kanske var en kille som klätt ut sig. "Vilken kille skulle det varit?" undrade jag och då blev hon tyst, för det fanns nog inget bra svar.

Hur länge ska man låta dem tro? Eller lurar man dem?

7 Comments:

  • At 26 december, 2006 10:46, Blogger Baba said…

    Lillan var krampaktig i år, som förra året. Busen lite mer kavat och pratade med tomten. Vid något tillfälle sa han "Det vet du ju." och då undrar man ju genast om han tror att det är tomten som är allvetande eller om han kände igen sin morbrors röst och gestalt.

    Fascinerande hur de kan tro på tomten, men samtidigt vara med och slå in julklappar och veta att de fått dem av olika personer och inte tomten. helt ologiskt men det hör liksom till barndomen.

     
  • At 26 december, 2006 16:38, Anonymous Anonym said…

    E sade dagen innan jul helt apropå att "Jag ska krama tomten när han går... för det brukar jag göra!"

    Han tror stenhårt och vet inte riktigt hur han ska kunna träffa tomten nu, men vi har lova att tomten kommer igen på fredag.

    Är det att luras? JA!
    Men det är helt ok anser jag... det hör till traditionen mer än vilken Kalle som helst.

     
  • At 26 december, 2006 22:40, Anonymous Anonym said…

    Hej lilla Prinsessmamman och tack för senast. Barn älskar att bli lurade. Se bara på vår trettonårige son, du vet vem!.
    Han bad att få bli bortfintad av undertecknad hustomte. Snälla pappa kom igen!
    Med en och annan snaps innanför västen och med uppdrag att återuppliva gamla Julminnen från den förra adressen gick man till verket.
    Den äkta Tomten ringde som vanligt mobilen och berättade att han hade kört fast i snödrivorna vid Statoil i år igen och behövde assistans så jag drog.
    Nå komments.
    Tomten dök upp som traditionen kräver och alla var lyckliga. Julefriden var fullbordad och klapparna kunde delas ut.
    Det handlar ju inte om att luras utan att ge barna vad barna vill ha, eller hur.
    Fortsätt Du att luras och hälsa Mr M.

    AC hälsar dig och önskar GNÅ.

    Trädgårdstomten

     
  • At 27 december, 2006 11:12, Blogger Prinsessmamman said…

    Du har så rätt tomten! Storasyster höll på att avslöja mig i gårkväll. "Mamma, jag tror jag vet varför du var på affären - för att du var tomten!" "Jaså, men hur skulle jag kunna vara tomte, jag är ju tjej!" svarade jag och då blev hon stum.

    Det ligger mycket i att det är som det SKA vara! Traditioner! Du är välkommen hit nästa år för jag har lovat att inte åka till affären då! =)

    Krama om AC, C och W! Gott nytt på er också! Och hälsa mr Webster!

     
  • At 27 december, 2006 13:07, Anonymous Anonym said…

    Sen kommer dom till ett läge där dom inte tror på tomten men gärna vill tro på den. Där är vår storebror nu, och i och med det så frågar han inte så mkt längre.

     
  • At 30 december, 2006 10:16, Blogger Prinsessmamman said…

    Baba: Ja, det där med paketen är skumt. Storasyster fick ett paket som det tom stod "önskar tomten" på och när hon öppnat det tackar hon farmor för presenten! Skumt...

    Tommy: Ja, då kör vi på ett tag till då!

    Peanut: Klamrar sig fast vid sista gnuttan tro. Det kan ju finnas en riktig också, även om han inte hinner komma till oss...

     
  • At 31 mars, 2007 12:03, Anonymous Anonym said…

    Åhh, jag minns när min syster avslöjade för mig att det bara var pappa som var tomten, hittade kostymen i klädkammaren och lade ihop ett och ett...Vi var väl inte så upprörda över det, det var istället pappa som blev sur över att vi avslöjat bluffen....

     

Skicka en kommentar

<< Home